Att blogga eller inte blogga, det är frågan...

Sedan jag startade den här bloggen har jag vid ett antal tillfällen möts av mer eller mindre goda råd om hur jag ska leva eller inte leva mitt liv... Jag vet att människor inte menar annat än väl, och att man får tåla andra människors åsikter när man hänger ut sig själv på det sättet jag gör... För det mesta brukar jag ta människors råd med en nypa salt... Men ibland lackar jag till lite grann... När man läser en blogg ska man kanske komma ihåg att oftast vet man inte hela sanningen bakom blogginlägget... Personligen utelämnar jag alla detaljer om personer och händelser som på något sätt kan skada de inblandade, vilket gör att det inte går att berätta allt om en situation... En del av er som läser min blogg känner mig i verkligheten och vet varför jag skriver det jag gör, en del av er andra känner mig bara genom bloggen... På så sätt kan bilden av mig kanske bli något skev... 

Jag har aldrig gjort något sken av att den här bloggen är något annat än en egoblogg... Jag använder den för att skriva av mig... Jag använder den också för att få utlopp för min lust att skriva... Den här bloggen ger inte på något sätt en fullödig bild av mig som person... Min bön till er alla... När ni möter mig eller någon annan... Kom ihåg att man vet aldrig vilka ärr en människa bär på... Lyssna först och döm sen...