Allt kan jag inte förlåta...

Det sägs om mig ibland att jag är väldigt tolerant och förlåtande. Jag vet inte om det stämmer, men nog har jag försökt att leva utan att fördöma människor och ansträngt mig för att se med förlåtande ögon på min omgivning. Men alla händelser de senaste åren har verkligen prövat mitt hjärta som oftast är storsint och snabbt att förlåta. Jag kan ärligt säga att bägaren är full... Åminstone i vissa fall... Om man tränger in mig i ett hörn, sårar eller kränker mig tillräckligt, så är det stopp. Tyvärr händer detta ofta utan varning. Plötsligt räcker det... Det är nog... Jag förlåter inte mer och den människan är ute ur mitt liv för alltid... Jag kan ärligt säga att jag glömmer ALDRIG, om jag har blivit riktigt sårad eller kränkt i djupet av mitt hjärta. Värst är när människor bara lägger locket på något som har hänt och låtsas som om det regnar... Naivt att tro att saker ordnar sig om man bara låter tiden gå, tycker jag. För mig är det inte så... Det finns saker som har hänt de senaste åren som jag inte kan försonas med, som jag inte kan förlåta hur mycket jag än försöker... Tro mig, jag vill verkligen... Jag vet att jag hade mått bättre om jag hade kunnat förlåta... Försonas med det som hänt... Men jag kan inte...

Allt kan jag inte förlåta...