lördag 17 mars 2012
Jag trodde jag skulle klara det bättre...
Ja, jag tror ju jämt att jag klarar så mycket... Att separera, flytta från mitt hus och min trädgård, vara från mina barn varannan vecka, renovera ett nytt hus, leva utan man... Listan kan göras längre på vad jag har försökt att hantera senaste tiden. Jag kan bara säga att jag trodde jag skulle klara det bättre... Men jag är inte så stark som jag trodde, och framförallt orkar jag inte längre klappa mig själv på axeln och säga att det här fixar du. Jag vill inte längre orka med allt... Jag vill inte längre fixa det och stå upp oavsett vad som händer. Men frågan är: Finns det något alternativ???
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kära Maria! Du är inte ensam!! Med hjälp av de som finns runt om dej kommer du att klara att gå framåt men du måste låta det ta den tid det tar att sörja. Livet blir inte likadant som innan men det kommer att ha mening ändå. Ring vilken tid på dygnet du vill om du så bara vill att jag ska höra din gråt. Du vet väl att gråt är en dusch för själen!
SvaraRaderaBamsekram
ACS
Tack kära ACS för ditt stöd! Jag vet gråten renar, så därför gråter jag mycket och ofta... särskilt när jag är ensam. Kram!
SvaraRaderaBehöver du en famn vet du var den finns!! Bamsekram AC
Radera