Nu saknas bara brudgummen...

Ja, så är det faktiskt... Allt annat är tajmat och klart in i minsta detalj! Man är väl en Jönsson... Barnen brukar skoja att vi är Jönssonligan. Morfar är Dynamit-Harry och mormor var Doris... Storebror är Sickan och lillasyster är Vanheden... Sen brukar det bli diskussioner om vem jag ska vara...


Nåväl, tillbaka till ämnet... Sista pusselbiten i planeringen var ju  var bröllopsresan skulle gå... Och nu är det en självklarhet att den ska gå till Rom!!! Jag var ju redan innan förälskad i den staden, men nu har förälskelsen övergått i djup kärlek... Någon gång i mitt liv SKA jag bo i den staden, så är det bara...


Allt annat är också klart. Jag och min blivande make ska vigas utomhus... Barfota... (Nej, jag ska inte gifta mig med Ernst, jag vill inte ens ha en man som är lik honom). Jag ska ha lång fotsid klänning i någon härlig färg och helst långt hår( men det är nog inte realistiskt). Bröllopsmarscherna ska spelas av spelmän och psalmerna ledas av en kär kollega. Vem som ska få äran att viga oss får vi se...


Efteråt ska vi ha en sjujäkla fest med mycket mat och mycket vin och dans inpå morgontimmarna...


Så ni förstår... Allt är tajmat och klart... Och det är bara brudgummen som saknas...

Jag möttes av två sura herrar...

Jag har inte fallit av planeten även om ni som kanske brukar läsa den här bloggen kanske tror det... Man skulle nästan kunna kalla den för "Bloggen som Maria glömde..." Nja, jag har naturligvis inte glömt min blogg, men man kan kanske säga att jag har haft fullt upp med att leva livet eller kanske har livet levt med mig... Men nu efter en cirka 11-timmars arbetsdag så var det väl lika bra att bryta skrivtorkan...


Det var ju inte bara så att arbetsdagen var ovanligt lång... Den var också ovanligt intensiv... Med risk för att låta sockersöt så påmindes jag än en gång om hur lyckligt lottad jag är i mitt liv... Jag har helt enkelt ett fantastiskt jobb där jag har förmånen att jobba med och möta så många underbara, härliga människor. Och idag har varit just en sådan dag som är fylld av dessa möten... Euforisk över dagen och kvällen åkte jag hem. Väl hemma möttes jag av två sura herrar som var mycket missnöjda och högljutt beklagade sig... De hade varit ute hela dagen och var väldigt sura över att jag inte hade varit hemma på så länge. När vi väl kom in var de inte det minsta intresserade av mig utan gick direkt och satte sig och åt... Ni undrar naturligtvis vad det är för konstiga typer jag har boende hos mig... Svaret är mycket enkelt och någon har såklart redan listat ut det. Det handlar naturligtvis om Molle och Sune... Mina två bortskämda kattherrar som vill ha det på sitt eget lilla vis... Och jag kan garantera... Även om jag hade en härlig dag på jobbet idag, så är jag inte så poppis här hemma just nu... Men jag tror jag kan leva med det...