I december månad tänker jag alltid på min gamla morfar Oscar. Han började redan innan första advent med att stressa upp sig själv och mormor Saga med att oroa sig över att de inte skulle bli klara med sina sysslor i tid till jul. Vareviga dag fick mormor höra orden, som uttalades på bred göingska: "Vi bler allri färia ti jul..." Mormor tröttnade naturligtvis och slutade lyssna. Men ett år fick hon nog och sa till slut: "De spillar ingen roll om vi hinnor me eller ente, de bler jul ändå."
Denna decembermånad har prövat mitt tålamod och min sinande energi mer än vanligt. Inte pga Corona som kanske många tänker, utan pga av renoveringen av bostadshuset på gården som vi har köpt. Renoveringen som börjades kännas som renoveringen från helvetet, och som aldrig tycktes ta slut. Inget verkade bli som det var sagt eller tänkt och modlösheten var svår att mota bort många dagar. Då kom jag att tänka på vad mormor Saga svarade morfar den gången för längesen. Vd vi än gör och vad som än händer, så kommer julen ändå. Och det gjorde den i år också. Julen kom till Lyckebo och sent på lillejulafton sänkte sig julefriden över gården.
Tack för din klokskap, mormor och förresten grattis på födelsedagen! Idag skulle du ha fyllt 102 år.
