Ja, det är faktiskt sant. Oavsett vad det har gällt i mitt liv har jag aldrig gett upp förrän jag nästan har stupat på min post. Oavsett om det har gällt relationer, arbeten, husrenoveringar osv så har inte tanken på att ge upp föresvävat mig.
Det obändiga förhållningssättet har jag funderat mycket över. I vissa situationer skulle jag definitivt mått betydligt bättre om jag hade gett upp istället för att kämpa i strider som inte gick att vinna...
Idag känner jag knappt igen mig. Jag ger upp oerhört mycket lättare. Inte av ointresse, ovilja eller feghet utan av brist på ork att kämpa... Styrkan och geisten som fanns en gång är nu obefintlig och med den orken att göra något situationer som inte fungerar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar