Breathless i Provence

Tänk vad en sång snabbt kan förflytta en människa i både tankar och känslor... 

Sommaren 2000 var jag på semester i Provence med mannen som senare blev mina barns pappa. Barnen hade ännu inte kommit till oss och ärligt talat fanns det väl redan då en del i förhållandet som var lite knackigt... Men skam den som ger sig... Ni som känner mig IRL vet ju att jag inte ger mig så lätt. Vi passade ju så bra ihop på alla sätt tyckte alla... 

Vi hyrde en gård tillsammans med vänner. Ett stort hus med tolv bäddar, pool och utomhuskök. Två stora fikonträd nere vid poolområdet fanns också. På gångavstånd fanns en vingård som svenska Vin- och Sprit då ägde. Vi var där i juli månad, då lavendelfälten blommade som vackrast och Provence visade sig från sin bästa sida... Allt var perfekt utom en gnagande inre oro över att allt inte skulle gå så bra som jag ville för oss...

Men jag minns speciellt en tidig morgon... Jag hade satt mig i bilen för att köra och köpa färskt bröd i närmaste by... Min oro gjorde sig påmind... Plötsligt var den där på radion... "Breathless" med "The Corrs" ...  "And if there's no tomorrow, and all we have is here and now, I'm happy just to have you, you're all the love I need somehow." Orden lugnade mig, fyllde mig med trygghet och tillförsikt att på något sätt skulle allt ordna sig... 

Resten av semestern kunde jag koppla av och njuta... Och visst ordnade det sig, på ett sätt. Vi fick två fantastiska barn och hade ett antal fina år tillsammans. Att vi sen inte lyckades leva hela livet tillsammans är naturligtvis en sorg, men en relation är dynamisk och består av individer som ständigt utvecklas och gör olika val i livet. Ibland avviker människor från varandras livsvägar långt innan man inser att relationen är över. Och ibland blundar människor för det faktum att deras relation är över och lever vidare som om inget har hänt...

Jag kommer för alltid att vara tacksam över våra två fantastiska barn och allt vi fick dela med varandra och med dem.