Tröttheten är överväldigande och hur jag än vilar och sköter om mig så försvinner den inte... Utmattningen ligger och lurar runt hörnet och jag balanserar ideligen på gränsen... Jag vet det, men ser inte hur jag ska förändra mitt liv, förutom att jag naturligtvis kan flytta till en etta med kokvrå eller nåt...
Jaja, det känns mörkare än mörkast just nu... Men imorgon känns det säkert bättre... Och då är det bara att göra som vanligt... Kavla upp ärmarna, spotta i nävarna och kämpa på...
Lilla gumman! Du måste ta vara på dej! Sänder många kramar! 💝 🌷
SvaraRaderaTack kära du! Gör vad jag kan för att sköta om mig...
RaderaMånga kramar!