Berusad och förförd...

Jaha, nu har hon druckit rosevin igen, vet jag åtminstone en begravningsentreprenör som tänker... Nej, jag måste göra er besvikna... Det handlar inte om vin... Det handlar heller inte om män fast man kanske skulle tro det också... Det handlar om dofterna i sommarnatten... De berusande, förföriska och magiska dofterna som kommer emot en efter ett varmt stilla sommarregn... På något sätt stiger dofterna än mer intensivt när regnet precis har stillat sig, solen tränger fram mellan molnen och börjar torka upp växtligheten igen. Dofterna är aldrig så intensiva och berusande som just i den stunden...

På ett ögonblick förflyttas jag från nutid till dåtid och tillbaka igen... Barndom, ungdom, sorg och glädje... Allt blandas till en känslostorm som jag låter mig svepas med i... Och jag kan inget annat göra än att njuta av färden... 

Så ni förstår... Jag behöver inget rosevin för att berusa mig och heller ingen man för att bli förförd... Det enda som krävs är en doft...