Bland det bästa jag vet är att tillbringa tid med mina barn. Sedan ett par år tillbaka är även den yngsta vuxen. Det fyller mig ibland med vemod när jag inser att den tiden är förbi då det var självklart att vi tillbringade tid tillsammans. Tiden som var förut var de små och på många olika sätt beroende av mig. Det kändes som att det fanns oceaner av tid då. Någonstans inom mig visste jag att det fanns ett slut på deras barndom och vår självklara tid tillsammans. Att det skulle komma en dag då de ägde sin egen tid och själva bestämde över den.
Idag behöver de mig inte lika självklart, men när de vill tillbringa tid med mig svämmar modershjärtat över av glädje. Ibland har vi mycket tid tillsammans och ibland blir det bara en lunch mellan dotterns arbetspass. En lunch som blir till en lyxlunch eftersom den tillbringas i bästa sällskapet. Dagen får guldkant och en gnutta vardagslycka känns i hjärtat när vi nu närmar oss helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar