Än så går det upp, så går det ner, så går det upp...

 

Ja, så känns mitt liv just nu faktiskt... Lite som en berg-och dalbana... Men jag gör mitt bästa för att hänga med och gilla läget... Denna veckan har jag varit sanslöst trött och förfärligt låg. Det är något jag verkligen inte är bra på... Att vara låg alltså... Att vara arg, ledsen, ilsken, besviken, sorgsen... Vadsomhelst klarar jag bra av, men inte att bara vara låg och nedstämd... Skitjobbigt är det. Värst i torsdags var det, men sen hände något och det vände lite i fredags och igår mådde jag faktiskt riktigt bra. Men nu vågar jag inte lita på att den känslan ska bestå... Det har varit för många fall neråt,  för att jag ska ta ut något i förskott... Bättre bara att surfa på vågen och ta saker som de kommer... Förr eller senare måste jag väl komma ut i ljuset igen, även om jag har börjat misströsta. Med tanke på alla jobbigheter som har avlöst varandra de senaste åren, så började hoppet försvinna att det någonsin skulle ljusna... Men den här helgen har det tänts en liten låga igen inom mig. Jag lovar, jag ska göra allt jag kan för att den inte ska slockna...