Idag för tio år sen satt jag på patienthotellet i Lund med ett litet knyte i famnen. Sonen min fyller 10 år idag på julafton. Många tycker att vi kunde väl ha valt en bättre dag att få barn på, men jag säger som så att bättre julklapp har jag aldrig fått och kommer förmodligen aldrig att få.
Vi åkte in till KK i Lund redan på eftermiddagen på lillejulafton, men han tog tid på sig att komma ut och föddes natten till julafton. Det var en vacker julnatt eftersom det började snöa massvis under natten. Det enda jag minns av den julaftonen är att två nyblivna föräldrar satt och tittade på Kalle Anka med varsin julmust i handen och var SÅ trötta.
Nu tio år senare kan jag konstatera att livet ser väldigt annorlunda ut och att det inte riktigt blev som vi hade tänkt oss. Men jag överlever... Det gör jag alltid... Och idag har jag överlevt den första julaftonen utan mina barn...
Åh vilken julklapp!! Tycker som du, världens bästa dag att få barn på ju :)
SvaraRaderaDeppigt med julafton utan barn, jag avundas dig inte. Fy. Blir lite ledsen i ögat. Men som sagt, du överlever. Och du är bra! Och härlig och snäll och rolig. Kram från oss alla!
Tack snälla Potatishäxan!!!! Fina ord jag behövde höra just nu... Kram tillbaka till er alla!
SvaraRaderaNämen - jul utan barnen. Vad trist. Jag förstår att det inte var roligt. Man får bli stark när man går olika vägar.
SvaraRaderaJa,men idag har jag i alla fall fått träffa dem, så det är alltid något. :) Men visst man måste bli stark när man separerar...
SvaraRaderaMina barn är ju vuxna nu - var blev åren av - men när jag inte får träffa dem på julafton och ringer dem så gråter jag ... jag vet glöttit men det bara är så....Kramizar AC
SvaraRaderaJavisst AC, ibland känner man sig glötti, men barnen är ju barnen eller hur? Kram!!
SvaraRadera