Barnen fattas mig. I många dagar nu har vi ätit, sovit, degat framför teven och haft det allmänt bra. Såklart har vi haft enstaka utfärder till världen utanför. Till exempel har vi varit på det nya äventyrsbadet i Eslöv och på bio i Lund. Men mesta tiden har vi varit här hemma och myst tillsammans. Idag var det dags för dem att åka till sin pappa och jag kan bara säga att det är tomt här hemma. Jag önskar inget hellre än att de hade varit här hos mig igen och tjatat om glass och bråkat med varandra och gjort allt det där som de brukar göra. Men det är så här livet är nu och jag vet att om en vecka är de här hos mig igen och tjatar om glass och bråkar...
måndag 2 januari 2012
De fattas mig.
Barnen fattas mig. I många dagar nu har vi ätit, sovit, degat framför teven och haft det allmänt bra. Såklart har vi haft enstaka utfärder till världen utanför. Till exempel har vi varit på det nya äventyrsbadet i Eslöv och på bio i Lund. Men mesta tiden har vi varit här hemma och myst tillsammans. Idag var det dags för dem att åka till sin pappa och jag kan bara säga att det är tomt här hemma. Jag önskar inget hellre än att de hade varit här hos mig igen och tjatat om glass och bråkat med varandra och gjort allt det där som de brukar göra. Men det är så här livet är nu och jag vet att om en vecka är de här hos mig igen och tjatar om glass och bråkar...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag förstår att det måste kännas oerhört konstigt. Men vad finns det att göra?
SvaraRaderaJag känner likadant fast mina är vuxna! Vi har träffats mycket i helgerna och Staffan har varit hemma från Luleå men åkte igår norrut. Trött men lycklig över att ha träffats mycket är det bara att bida tiden till nästa gång!!
SvaraRaderaBamsekramar AC
Nej, det finns verkligen inget att göra åt situationen, mer än att göra det bästa av den...
SvaraRaderaKram till er båda!